Används många floskler när det pratas om mat? Ja, verkligen. Kring middagsbordet, i matlagningsprogram på tv, personalen på restauranger och vid alla andra tillfällen då mat kan komma på tal görs det. I detta sammanhang ses det inte som något negativt utan ofta är det helt enkelt av ren artighet som man vill prata runt maten lite extra, eller som så många andra gånger med floskler, när man lite extra vill belysa en känsla.
De flesta har nog slängt sig med uttrycket ”om jag inte får mat så dör jag” när de har varit väldigt hungriga, vilket är en självklarhet som knappast behöver påpekas egentligen. Även uttrycket ”Vad gott det ser ut” eller ”Vad gott det luktar” när någon ställer fram mat på bordet, kan ses som en floskel. Detta på grund av att det används så ofta av ren artighet och blivit till en klyscha utan större mening.
På finare restauranger finns det gott om floskler eftersom det är ett sätt 
att sälja in maten. Man slänger sig med vackra uttryck för att beskriva maträtter och drycker, men om man verkligen lyssnar ordagrannt på det som sägs berättar det sällan mycket om maten. Det pratas om att ”ekologiskt” håller på att bli en floskel, just för att det faktiskt inte säger så mycket om maten i fråga. Självklart finns det vissa riktlinjer för att få använda ordet, men när det ekologiska blev trendigt hittade många restauranger och företag nya sätt att kunna använda ordet utan att kvalitén på maten blev nämnvärt bättre. Här är det verkligen läge att be någon utveckla begreppet och ställa frågan ”på vilket sätt då?” för att försäkra sig om att maten verkligen är så bra som den försöker framställas.
Exempel på floskler inom mat:
- ”Får jag inte mat så dör jag”
- ”Jag är så hungrig att jag skulle kunna äta ett hus”
- ”Låt maten mätta mun”
- ”Rätta munnen efter matsäcken”
- ”Ett delikat vin med bra årgång”